Mariette är inte med oss längre!

Mariette, vår vän och allestädes närvarande supporter på Imibala, är död. Till vår stora sorg, förvåning, bestörtning och ännu mera sorg. Vi hade träffats ett antal gånger den sista tiden och hon har precis som vanligt varit full av liv. 
Nedanstående har Stefan skrivit och vi tänker att Samira ska hjälpa oss att lägga ut detta på Sydafrikabloggen. Tack fina Mariette för allt!

Mrs Mariette de Villiers - Barnens riddare - avled under sin nattsömn fredagen den 3e April.  En stor person i en värld med oändliga behov.

Mariettes fokus var barnen.  Det var de som med vettig utbildning skulle ge oss det samhälle vi efterlängtar i Sydafrika.

Skickligt och entusiastiskt lotsade hon oss att bli donatorer därefter vidare till att bestå vårt projekt SG 100 som Mariette namngett det.  "Swedish Group 100 children”.

Vi träffade Mariette mer frekvent när vi startade "The Imibala Golf Cup”.  Åren tillsammans ökade vår respekt och förtroende med varje möte. Alltid tid, alltid ge stöd, alltid ett leende - ingenting var svårt.  Tex att få en grupp barn till vår "The Imibala Golf Cup” på en söndag.  Mariette arrangerade med barnens föräldrar, med skjuts till och från barnens bostäder och allt därtill.

Mariette levererade bättre förutsättningar för barns skolgång och utveckling.  Det är stort. 

Mariette hade åldern inne för pensionering.  Det skulle bli i Juni 2020 då hon fyllde 65 år.  Eftersom vi inte skulle finnas där då för att Tacka henne för allt hon gjort för barnen och vårt SG 100 projekt så ”kallade” vi Mariette till ett möte på Imibala kontoret dagen innan Lock down.  Vi berättade inte varför - hon var lite undrande…  Vad är detta, Imibala är ju stängt sedan ett par dagar redan.

Vid mötet berättade vi om allas vår uppskattning för henne och det arbete hon gör för Imibala men i synnerhet för vårt  "Swedish Group 100 children”.  Vi överlämnade också en blomma och en Dalahäst, som vi sparat för Mariette, med texten som Ni vet - ”Proud Sponsor of Imibala Children”.  Mariette blev så väldigt glad, vi kände att hon förstod att hon har varit en mycket viktig del av vårt projekt.  

Vi pratade om Lock down och om behovet av mat i town ships. Hon berättade bla annat att Imibala i tysthet hjälper den lilla skolan ”Tereo”. Den ligger i korset N2/Victoria Street bakom transformatorstationen.  En skola som hjälper missbrukarbarn och helt föräldralösa barn att vara barn och få mat flera ggr om dagen.  Mariette berättade också om andra stöd planer just till barn och barnfamiljer som saknar - allt.   Härom dagen fick vi en rapport om hur Imibala går till väga i sina hjälp aktiviteter.  Se informationen nedan.

Så här gör vi

Vi har ett överskott på banken som vi avsatt för kommande Matematik verksamhet.  I övertygelsen att vi kan fortsätta skapa ett överskott har vi beslutat ta R18 000 av matte pengarna och skänka dem till Imibalas verksamhet för Matpaket till dem de anser har störst behov - som vanligt alltså.

Ett matpaket räcker för en familj ca en vecka. Det kostar R180 (ca SEK100).  Svensk kolonins gemensamma donation räcker alltså till 100 familjer. 

Så här kan Du göra

Vill Du/Ni utöver detta själva skicka ett eller flera Matpaket till en eller flera Imibala familjer - se nedan artikel och gör precis som det står där.  

Vill Ni att vi skall ordna med sådana Matpaket för Er räkning så grejar vi det i en gemensam penning transfer.  Vi skickar också en förteckning till Imibala som informerar om vilka personer pengarna kommer från.

Maila Inger så får Ni Imibala kontonumret i Sverige.    (ingerlindholm@icloud.com) 

  

Randen är ju billig nu - R180 blir ca SEK 100.- dvs som ett glas vin på krogen - men med riktigt lång och fin eftersmak!

Det fina med Imibala är att det man ger - kommer rätt + inga Adminkostnader!

Det här skulle Mariette ha gillat!!

Bästa Hälsningar

Inger & Stefan

Kärleksfullt författat av Stefan i syfte att läggas ut på Sydafrikabloggen inom kort

Feed A FAMILY OF 4, for a week!

Dear friend of Imibala, The Imibala team have been working hard behind the scenes to ensure the children of Imibala are taken care of during these unprecedented times. We are delivering hundreds of parcels every week filled with all essential goods to our children and their families in the Helderberg basin in the Western Cape and we would like to start supplying families in Graaff Reinet in the Karoo. Here’s a snapshot:

We fill the parcels with: 1 KG Maize meal 1 KG Rice 500 GR soup mix 2x packets of soup powder 2 Tins of baked beans 1 Packet of salt 1 Packet of rooibos tea 500 GR peanut butter 750 ML bleach 1 Sunlight soap

1 Parcel can feed a family of 4 for an entire week!

Imagine being able to send all these items to an Imibala family? Well, you can for a mere R180 (the equivalent of GBP 9, Euro 10, USD 11). Send a parcel/s, by donating into the following account:   Bank: RMB Private Bank   Account Type: Juristic Account JURISTIC ACCOUNT   Account Number:  62173955918   Branch Code 260505   Branch Name RMB Private Bank, Willowbridge  Swift Code FIRNZAJJ   Reference: Food Parcels   *18A certificates are available upon request. Once you’ve made a donation, please send your contact details to initiatives@imibala.com or +2772 956 5818, as we’d like to thank you personally for your unwavering support. We’ve never needed it more than we do at the moment. We’ll leave you with the words of our President Cyril Ramaphosa:

“May God bless South Africa and protect her people.”

Greetings, The Imibala Team P.S. Feel free to share our appeal with your friends & family.

Copyright © 2020 Imibala Trust, All rights reserved. You are receiving this email because you opted in via our website. Our mailing address is: Imibala Trust 9 Bright Street Somerset West, Western Cape  7130 South Africa Add us to your address book Want to change how you receive these emails? You can update your preferences or unsubscribe from this list.

Coronepidemin, så här var/är det!

Bara så att jag aldrig glömmer det.... 🌸 Coronaepidemin i Sverige 

23 April 2020 - efter ett Inlägg från okänd på Facebook

- Flygplatsen är helt öde... 

- Gymnasier och universitet undervisar sina elever på distans. 

- Så många som möjligt anmodas jobba hemifrån. 

- Socialt avstånd och isolering är det nya normala. Social distansering det nya modeordet.

- Tejp på golven i butikerna för att hjälpa till att hålla avstånd. Handsprit och trasor för att torka av kundvagnarna. 

- Begränsat antal personer i butikerna.

- Plexiglas i kassorna.

- Restauranger får coronamenyer och förvandlas till Take-Away restauranger.

- Massor av människor permitteras och många varslas.

- Äldreboenden skyddar sina boende genom att förbjuda besök. Men smittan finns där ändå.

- Hela sportsäsongen är inställd. 

- Konserter, teater, festivaler, musikfestivaler - inställda.

- födelsedagar, bemärkelser, semester, studentfiranden och sammankomster - inställda.

- Inga sammankomster på 1000 eller fler, sedan 500 eller fler och sedan 50 eller fler.

- Brist på skyddsutrustning för vår vårdpersonal.

- I början bunkrade folk toalettpapper och jäst men det börjar lugna sig.  För att inte snacka om handsprit och pasta och konserver.

- En kort stund var det tomma hyllor i butikerna.

- Företag lägger om produktionen till att göra handsprit, visir och munskydd.

- Privatpersoner hjälper till genom att 3D printa visir och handla till okända äldre personer, för alla över 70 är i riskgrupp och ska  vara försiktiga med sociala kontakter. 

- Regeringarna stänger gränser över hela världen och i många länder har man infört karantän. Sverige sticker ut då vi inte har karantän och för- och grundskola är igång. 

- Regeringen uppmuntrar oss att stå tillsammans genom att hålla distans. 

- Älvsjömässan blir fältsjukhus och vi har ett fältsjukhus vid Östra Sjukhuset i Göteborg

- Alla håller andan och ingen vet hur farligt det egentligen är. Många har blivit hobbyepidemiologer och googlar sig till total förvirring. 

- Alla uppmanas att stanna hemma och Skistar stänger efter hård kritik tidigare på säsongen (redan före påsk).

- Jorden mår prima av alla minskade utsläpp.

- Anders Tegnell statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten håller presskonferens kl14 varje dag. All makt åt Tegnell.

Detta är den nya Covid-19 (corona) pandemin, förklarad 23 april 2020.

Varför skriver jag detta?

Senare visas detta i mina minnen och det blir en årlig påminnelse om att livet är värdefullt och att inte ta de saker vi älskar för givet.

Vi har så mycket!

Var glad.

Var tacksam.

Var snälla mot varandra - älska varandra - stötta varandra.

Kopiera om du också vill ha det som ett minne och en påminnelse i framtiden.

Nu går du och tvättar händerna.

🙏🏻♥️

Dubai, vad händer borta hos er?

Hej på er, unga familjen Lindholm! Hur har ni det? Vi vet ju att precis som i Sydafrika så har ni drabbats av total Lock Down under åtminstone 3 veckor. Vi vet också att den släppte i måndags och att då kunde ni gå runt er lilla sjö för första gången på länge. Helt underbart förstår vi att det kändes.

Dessförinnan så vet vi att plötsligt så var ni på Mauritius. Det var slutet på februari och bara Miriam och Peter som susade iväg på barnfri lillsemester. Johannes och Åsa var i Dubai och passade barnen tillsammans med Nilani och ni kunde åka iväg. Precis innan Corona började "lägga sig över världen" och begränsa resandet.

Underbaraste underbara stränder!

Boende a la de lux!

Kan man ha det bättre?

Sen har ni också skaffat en liten kisse. Valeria och Vienna är väldigt förtjusta båda två i denna lilla varelse. Familjen har blivit större, så mysigt sällskap.

Vi bara umgås!

Kontakt, vi gillar varandra!

Familjeliv i Lock Downperiod, det vet vi vad det är. Det är hemma, hemmaliv! Alla är hemma hela tiden, äter hemma, arbetar hemma, leker hemma, tittar på TV hemma, går ut men bara ut på lilla tomten. Tur att ni har pool.

Kära La familia

Perfekta maten, alltid gott!

Finaste Familjen

Är ni hemma här? Kanske inte men ni är i arbetstagen, kanske har ni smitit ut...

Handla får man göra men med handskar och säkert munskydd också om det är perfekt. Kassörskan sitter bakom en skärm. Hålla avståndet och sprita händerna. Göra inget annat, sen åka direkt hem!

Aja baja, var är munskyddet? För övrigt allt perfekt!

Sydafrika, Bryssel och sist Göteborg!

Hemresa till Sverige den 9 april, vi är så glada att nu är vi på väg. Vår granne Jan tar hand om vårt hus och ser till att våra anställda Maria och Goodwell klarar sig med pengar och mat. Alltid vemodigt ändå, i 6 månader har vi varit här och nu är det dags att återvända till kära Sverige.

Lars-Göran har ordnat taxiresa till Stadion inne i Kapstaden, som är uppsamlingsplats för alla oss svenskar, belgare och holländare som ska med SAA-planet till Bryssel. Thomas och Lisa, Lars-Göran och Christina, Stefan och jag åker med Nelsons bil. Mycket lite trafik men halvvägs på N2 fastnar vi i en stor poliskontroll, så skönt att vi har våra tillstånd från ambassaden i ordning.

Väl framme samlas alla svenskar i en grupp. Från Somerset West är vi 24 personer, som alla känner varandra väl. Stefans bror Ulf är med och många fler. Personal från Svenska Ambassaden informerar om läget. Vi ska gå in i Stadion gruppvis och tickas av på en lista, gå igenom en hälsokontroll, ta tempen och sen samlas inne i väntrum och få lite att äta innean det bär av med buss till flygplatsen.

Stämningen är god, en viss oro har funnits då det ryktats om att det inte ska finnas varken mat eller toaletter på plats. Helt fel, toaletter finns och mat behöver vi inte oroa oss för. Mycket trevlig personal från Svenska Ambassaden tar hand om både info och praktisk vägledning på ett jättebra sätt.

Vi fick besked i söndags kväll, avresa torsdag den 9/4 på kvällen, samling kl 14 på eftermiddagen på Stadion. 

Rolf och Lars-Göran ordnade bussresan med Bergkvara Buss för oss 24 svenskar. Så mycket arbete båda lade på detta mätt i antal telefonsamtal, tid, funderingar och omsorg för oss alla. Tack snälla ni, säger vi!

Ingenting går fort men vad gör väl det. Vi har med oss rejält med matsäck, en del i handbagaget och en del nerstoppat i resväskan att ha under bussresan från Bryssel till Göteborg. Här finns både goda äggmackor, stekt korv och stekta köttbullar och frukt, känns tryggt.

Allt går mycket bra, lugnt och fint. Vårt plan lyfter på tid. Vi tas emot av flygvärdinnor i full smittskyddsmundering, vit overall med huva, handskar, munskydd och visir. Med en imponerande uthållighet bär dom alla dessa saker hela resan. Vi får en liten macka strax efter start kl 21.10 och sen får vi faktiskt en mycket god frukost på morgonen. Vi upplever en oerhört fridfull resa. Mycket lite "spring" i gångarna, ingen försäljning, inga dryckesrundor. Passagerarna är också mycket fridfulla, inga hostningar eller nysningar,  ganska litet TV-tittande då skärmarna faktiskt är ganska undermåliga.
Men fram kommer vi, landar i god tid. Väskorna lastas av under tiden som flygplatspersonalen i megafoner uppmanar oss att hålla avstånden.

Här lastar vi ur bussen på Kapstadens flygplats och alla väskor kollas av hundar som letar knark. Mycket disciplinerat, här är det ingen som protesterar eller ställer till det.

Påstigning i flygplanet, lite överraskande är det att personalen har absolut full skyddsmundering.  Men  så klart att dom vill skydda sig. Vem vet vad vi passagerare har med oss i bagaget?

Selfietime, slutet på resan, huvan har åkt av.

Vännerna Rolf och Lars-Göran har ordnat transport för oss 24 svenskar med Bergkvara Buss till Göteborg. Vi möts av två trevliga busschafförer, pigga och utvilade. Dom har köpt smörgåsar och dricka till oss och gör sitt absolut bästa att ge oss en bra resa.

Färjeläget i Puttgarten. Allt gått bra hittills, bara 50 mil kvar!

Lars-Göran hade ordnat underhållning för oss alla. Först och främst 2 otroligt långa frågesporter,  som inte var helt lätta att svara på men säkert allmänbildande. Men sen hade han en hel föreställning i sin Ipad med sin kompis magikern Love Melander. Helt otroligt bra, tack snälla Love och Lars-Göran!

74 mil senare är vi framme vid Puttgartens färjeläge. 50 mil kvar till Göteborg. Jättebra komfortabel buss  med två platser per person, perfekt. Malmö, dom första som hoppar av är Lisa och Thomas. Dotter Elin har parkerat deras bil på lämpligt ställe så att dom kan ta sig vidare till Österlen mitt i natten. Dom flesta av oss åker sen med till Göteborg. Lasse och Kerstin hoppar av i Varberg.

Själva landar vi på Centralstationen i Göteborg kl 02.00 på lördagsmorgonen. Allt gott förutom att jag glömde min iPad på bussen. Den upphittades dock och jag hämtade den i Kalmar en vecka senare. Tusen tack Bergkvara Buss för det!

Påskaftonslunch  på Kvarnbergsgatan, såå härligt att vara hemma. På tallriken finns kräftstjärtar, aioli, ägg, avocado och sallad. Underbart gott!

.

Läget I Sydafrika, hemresa hur och när?

Lock Down i Sydafrika drabbar oss den 27/3 enligt beslut president Ramaphosa. Vi ska hålla oss hemma i vårt boende och får endast lämna hemmet för att köpa mat, gå till apotek eller besöka sjukvården. Vi ska frekvent tvätta händerna, hålla avstånd och använda munskydd. Allt detta förstås i syfte att hålla coronaviruset i schack.

Vad gör vi då sista dagen i "frihet"? Vi spelar vår sista fredagsgolf men på torsdagen den 26/3. En strålande dag, vackert väder och vad händer? Spelet går ovanligt bra, alldeles särskilt ovanligt bra och jag vinner med 38 poäng! Första pris, härligt! Just denna dagen är det så trevligt och prisbordet är så väl tilltaget så att precis alla får pris! Härligt, ett riktigt bra avslut för säsongen!

Vi som spelade, inte så många men helt klart entusiastiska!

Segrare Fredagsgolfen 2019-20 South Africa! En sån här att "ställa på spiselhällen  enligt Rolf" får man om man vinner! Den står nu hemma på köksön och glänser!!

Men sen stundar allvaret, från den 27/3 får vi hålla oss inom vår tomtgräns. Bor man i en "Gated Estate"så tror man ju att man får röra sig i sitt område men egentligen inte, förstår vi efter ett tag. Efter ett tag faller dock detta på sin egen dumhet och vi tillåter oss en viss frihet med alla regler om att hålla sig på socialt avstånd i stark åtanke.

Mycket diskussioner runt att hundägare inte fick rasta sina hundar. Polisen ägnade sig åt att jaga dom istället för att hålla koll på trafiken med överlastade minibussar. Ibland blir det bara dumt!!

Mycket lite trafik, det är helt uppenbart att Lock Downen tas på stort allvar.

Munskydd rekommenderas, nästan alla har dom. Men bristen är stor, att hitta några på apoteket är omöjligt. Men hemsydda gick till slut att få tag i.

Morgon- och kvällspromenad i vårt fina område. Tre rundor på morgonen och tre på kvällen blev tillsammans  5.4 km. Stefan påpekar nu att det viktigaste var ju alla våra backar och det har han ju rätt i. Ingen plan yta, bara backe upp och backe ner. Konditionen blev god.

Vi jobbar på att hitta munskydd och hansdesinfektion, inte helt lätt. Vi handlar mycket sällan och är noga med att vädra och tvätta våra inköp. Det är tomt på gator och torg.

Lasse satte helt enkelt en ögonbindel för munnen. Att användas i nödfall.

Vi lärde oss att när vi varit och handlat så får man torka av och "lufta" varorna, ta bort emballage etc. Här hänger vi vår Cape Times på vädring några timmar.

Cape Times håller oss uppdaterade om Corona virusets framfart. Sjukhuspersonalens insatser hyllas  varje dag kl 19 med handklappningar och hurrarop för sina insatser. Fantastiskt bra, dom är guld värda överallt i hela vår värld!

Vi funderar på vår hemresa. Redan långt tidigare har vi förstått att den planerade resan hem via Dubai, för att träffa Peter med familj, inte går att genomföra, Dubai är stängt. Vi tvingades till ombokningar. Vi bokade om med Ethiopian Airlines, en resa via Addis Abeba till Stockholm.

Under tiden börjar man diskutera Repatriationflyg arrangerade via Svenska Ambassaden och med EUs hjälp tillsammans med respektive Ambassader. Vi förstår att vi kommer att bli erbjudna flyg till Frankfurt eller München och sen får vi ordna resten själva. Mycken vånda med detta beslut för oss alla. Ska vi tro att reguljärflyget kommer igång efter slutet på Lock Down? När upphör Lock Down? Får vi pengarna tillbaka om vi tar Repatriationflyget? Två ombokade flighter för 2 personer blir mycket pengar.

Resultatet blir att vi bestämmer oss för att ta Repatriationflyget till Bryssel den 9/4 som vi blir erbjudna. Det som fäller avgörandet för min del är det osäkra i hela situationen och att vi befinner oss i ett land där många är daglönare. Man lever ur hand i mun och från dag till dag. Vanan att spara för en regnig dag är i princip obefintlig. När hungern träder in stiger desperationen och tyvärr kan det lätt gå från lugn till kaos väldigt fort. Vad vi än gör kan vi inte hjälpa alla.

Många är tveksammare än vi men till slut blir det så att i princip alla tar sig hem via Repatrieringsflyg. I skrivandets stund har vi sex vänner kvar nere i Sydafrika. Vi vet att dom har det bra , vi tror att det kan dröja innan dom kommer hem med vanligt flyg, vi får se.

Utsikten över Goda Hoppsudden och False Bay från vår balkong tagen vår sista dag på plats. Visst är det så vackert det bara kan bli men trots det så vill man i stunder när det hettar till ändå åka hem till nära och kära. Så nära som det går!

Besök på ACJ Phakade

Snart dags att åka hem till Sverige igen. Dags att planera lite för framtiden. Vi behöver tänka igenom vår planering för alla projekten med Imibalabarnen på "vår" skola, ACJ Phakade. Våra tre projekt är synundersökningar, munhälsovård och pads and panties för tjejerna. Stefan har också ett nytt matteprojekt på gång.

Vi börjar med att bestämma träff med Charlotte, GVI:s (GVI= Global Vision International, internationell volontär organisation) representant, som vi träffade för två år sedan vid synundersökningen på "våra" barn på ACJ. Charlotte är en jättebra kontakt och mellanhand i vår kontakt med skolan och vi förstår att GVI s arbete på ACJ kommer att fortsätta, vilket vi är tacksamma för. Charlotte berättar att arbete med tvättbara pads and panties fortsätter. 35 tjejer i grade 6 och 7 har fått och man ska fortsätta med lite yngre tjejer. Det finns fortfarande ett förråd men vi ska be vår kompis Samira att ta kontakt för vidare samarbete..

GVIs rum på skolan passar utmärkt att träffas i

Vi berättar att ny synundersökning planeras för slutet januari 2021. Våra optiker Bettan och Jan Lewin är redan vidtalade och positiva.
En munhälsoundersökning planeras till april (om det är möjligt med tanke på coronaviruset) av tandhygienister i samarbete med Waidele, hälsoorganisatören på skolan. GVI sköter en del matte, engelska och sportundervisning på skolan och Charlotte tror definitivt att ett matteprojekt kan vara till stor fördel för skolan.

Vi tittar in i datasalen och den är full av småttingar, så där 7-8 år, tre framför varje skärm och minst 30 sammanlagt.  Samtliga glada och alerta och tycker det är mysigt med besök.

En fröken har hand om alla ungarna och alla skärmarna men det tycks inte vara något problem. Vi är onekligen bortskämda hemma i Sverige med utrustning och resurser.

Vi träffar rektor Mr Maijingo och också Waidele vid ett senare tillfälle och båda ställa sig positiva till Heja Albert, som matteprojektet heter. Det visar sig att Waidele också är dataansvarig, vilket gör att han vet en hel del om statusen på datorerna, vilket är nog så viktigt med tanke på Heja Albert.

Ncebakazi och Wasiefa, våra tandhygienister, som samarbetar med vår svenska tandläkare Kerstin Lundgren, är vidtalade. I planeringen ligger att en uppföljning av munhälsan ska göras under året på  alla våra Imibalabarn. Vår uppgift är att vi ser till att pengar finns tillgängliga på ett bankkonto. Dessa ska sen användas till tandkräm, tandborstar och tandtråd till barnen och till transporter. Sen kan vi bara vänta på att skolan öppnar igen efter coronsvirusets begränsningar och att munhälsoundersökningarna kan genomföras. Lycka till med detta, Ncebakazi, Wasiefa och Waidele.

120 000 Rand i hamn!

26 februari, tidigare än vanligt, dags för överlämnande av checken på 120 000 Rand till Imibala. Alltid en dag när man känner sig så glad, så skönt att det är genomfört och helt enkelt avklarat för detta året. Vi är i hamn! Barnen, alla vi svenskar, alla på Imibala, vi känner oss glada!

Så här glad kände jag mig!  Lars-Göran var med på ett gott skratt också!

Alla barn vi träffar på här nere fullständigt älskar att vara med på kort, så mysigt!

Lite tuffare grabbar, lill-killen precis i mitten var med på Imibala Golf cup, igenkännandets glädje!

Stefan hoppar hage, har minst 10 bilder på detta!

Allvarligt ögonblick, pengarna är inne och dom räcker till alla barnen ett år till!

Hurra säger våran Mariette!

Hurra säger alla barnen!

Imibalagänget, Mariette, Thuli och Ruben är väl kända för oss, dom andra två damerna på ytterkanterna har vi inte lika bra koll på, men så trevligt att ni alla är med och på plats!

Sen går vi på Fiore, ett nyupptäckt favoritcafé nära Imibala och firar. Inga vinrättigheter på stället men Stefan och jag har plockat med oss lite vin som vi festar på. Det kan man göra här och vi njuter i fulla drag under trädens ljuva grönska. Tack alla för att ni ville vara med och bidra till vår fest!

Fiore, en grönskande oas, handelsträdgård och café

Goda sallader, mackor och crepes och lite vin, vi har det bra här. Stefan hälsar  tack och välkomna! Lie och Peter är med och bidrar till festen.

Vilda och Viola på vift!

Vilda går i 9an på Futuraskolan International på Lidingö. Det gillar hon och det går bra. Skolan driver med hjälp av engagerade och entusiastiska lärare sedan flera år ett projekt där man stöder och samarbetar med en skola på Filippinerna. Självklart engagerade Vilda tillsammans med sin kompis Lovisa i detta. Dom bakade, sålde kakor, jobbade på att få in pengar på olika sätt, som sen skulle användas till barnen i projektet. Föräldrarna fick förstås bidra till resan. Stefan och jag bidrog med en extra slant till stöd för barnen. I början på februari bar det iväg!

Gänget från Futuraskolan 

Vilda med kompis Lovisa

Vilda skriver, förkortad version: "Såå annorlunda allting. Dom är jätteglada över att se oss och vi blir behandlade som kändisar och tar minst 100 bilder varje dag. Dom vill också ha autografer, kan inte begripa varför dom vill ha det men dom tycker det är jättespännande.
Vi är på skolan och gör aktiviteter hela dagarna och umgås med barnen. Barnen verkar ha det ganska bra, utom en del, det är dom vi sponsrar mest. Vi bor på ett hotell 30 minuter bort.

Selfisar, hur många som helst!

Bestående minne!

Så här ser det ut. Vädret var så där under veckan men på helgen när vi skulle öluffa var det fint.

Man äter direkt från bordet

Var detta möjligen vulkanen, som hade "pyst" så pass mycket att man inte visste om det gick att komma iväg.

Ännu flera selfies 

En "hänghelg" var det ledigt och då ö-luffade vi, åkte jetski och badade och solade. Sen var det åter till skolan igen och dags för middag med ambassadören. Det har verkligen varit en fantastisk resa!!"

Utforska öarna med kompisar

Samma tid, Viola åkte till bästa kompisen Elvira i Spanien. Dessa två små yrväder, att så mycket energi bara kan rymmas i två små flickkroppar. Dom har helt enkelt bara roligt hela tiden. Hittar på hyss gör dom också hela tiden.

Pappa Ola följer till flygplatsen

Framme, äta spagetti som Lady och Lufsen och direkt har dom likadana tröjor.

Världens största glassbomb/banana split!